alltså va?

kan inte sluta tänka på det här nu..
Jag trodde verkligen att det var du.
Men nej, verkligen inte. Långt ifrån, jäävligt långt ifrån.
Jag skrattar åt det, för det är jävligt roligt.
Men för i helvete vad glad jag var, tills det inte var du längre.
Vilket det aldrig var heller..
SÅ LURAD..

Men ganska komiskt är det här just nu, haha


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0